Studerande inom vård och omsorg bedömer
hur Simuna stöder deras yrkeskompetens

Vi följer kontinuerligt hur Simuna påverkar lärandet, lärarnas arbete och de studerandes beredskap för arbetslivet. Svar söker vi också utanför vår egen organisation. I en gemensam ITK2026-artikel (på finska) av Taitotalo, en finländsk anordnare av vuxenutbildning, och 3DBear berättade vi om ett pilotprojekt där studerande utbildade sig till undersköterskor helt på nätet. Tidigare hade Taitotalos utbildning byggt på närundervisning och gemensamma scheman. I pilotprojektet gick vuxenstuderande framåt i egen takt, oberoende av tid och plats, och ändå var inlärningsresultaten minst på samma nivå som i närundervisningen. I augusti rapporterade (på finska) lektorn inom hälsovård Milja Forsman hur Simuna AI, som byggts för lärare, fungerade vid planering och bedömning av undervisningen.

Där kom en läroanstalt och en lärare till tals. Den här gången är det de studerande som svarar.

3DBear beställde utvärderingen av forskningscentret International Centre for EdTech Impact. Rapporten sammanställer först forskning om simuleringsbaserat lärande, AI-avatarer och spelifiering inom yrkesutbildning och beskriver hur Simuna förväntas påverka studerande, lärare och läroanstalter. Antagandena prövas sedan med en enkät till studerande.

Enkäten besvarades under januari–maj 2026 av sammanlagt 103 studerande som redan använder Simuna, från fem examensdelar: bemötande och handledning av klienter, främjande av välbefinnande och funktionsförmåga, läkemedelsbehandling, främjande av äldres delaktighet och hemvård. Svaren kopplades till de uppgifter om framsteg som lärmiljön hade registrerat. Studien följer forskningsstandarden ESSA III. Forskningscentret utformade frågorna och ansvarade för analysen, och 3DBear lade till två frågor om användbarhet i enkäten.

De tydligaste resultaten gällde de studerandes uppfattning om sitt eget ansvar och sina arbetssätt i arbetet.

Efter att ha använt Simunas material kände sig 76 % av de svarande bättre förberedda för arbetssituationer inom vård och omsorg, och 75 % bedömde att de vågade agera mer självständigt i klient- eller patientsituationer. Förståelsen av vad som förväntas av dem i yrket hade förbättrats för 80 % och det yrkesmässiga självförtroendet för 73 %. När det gällde att koppla ihop teori och praktik ansåg 63 % att materialet hade hjälpt mycket eller väldigt mycket.

Bland examensdelarna syntes de tydligaste skillnaderna i läkemedelsbehandling. De som hade studerat den bedömde tillämpningen av det inlärda, förberedelsen för arbetet samt motivationen och koncentrationen som statistiskt signifikant högre än övriga svarande. Rapporten ser jämförelsen som riktgivande, eftersom samma studerande kan ha studerat flera examensdelar.

I de öppna svaren återkom möjligheten att öva på situationer innan man möter dem på arbetsplatsen, och en del berättade att de senare hade återvänt till materialet i arbetet. En svarande beskrev sin upplevelse så här:

Bedömningarna av motivation och koncentration var positiva, men de varierade mer än i de övriga delarna. Av de svarande uppgav 69 % att de hade kunnat koncentrera sig väl på lärandet, och hälften upplevde att materialet hade ökat studiemotivationen mycket eller väldigt mycket. Enligt rapporten påverkas motivationen bland annat av uppgifternas svårighetsgrad, hur meningsfulla de upplevs, den tekniska funktionen och lärarens handledning. I de öppna svaren nämnde ungefär var tionde begränsningar, till exempel tekniska problem, för lätta uppgifter eller en önskan om närundervisning.

Studierna i främjande av äldres delaktighet och i hemvård innehöll samtalsövningar med en AI-avatar. Av de 53 svarande som hade genomfört dessa studier upplevde 40 % samtalet som naturligt och 26 % som onaturligt, medan resten bedömde det som neutralt. Rapporten rekommenderar att samtalen vidareutvecklas.

Inom användbarhet fick inloggningen de bästa bedömningarna: 76 % tyckte att den var enkel. 61 % upplevde 360°-simuleringarna som realistiska, och 60 % tyckte att det var enkelt att starta, pausa och fortsätta dem.

Den andel av materialet som lärmiljön registrerade som genomförd förblev låg, men enligt rapporten betyder det inte nödvändigtvis att materialet upplevdes som ineffektivt. Lärarna väljer de delar av materialet som passar deras undervisning, och systemet registrerar bara arbete som görs på plattformen, så arbete under lärarens ledning syns inte i siffrorna. Enligt rapporten har läroanstalterna nytta av en tydlig modell för hur materialet blir en del av undervisningen, det självständiga arbetet och förberedelserna inför lärande i arbetet.

Rapporten beskriver Simuna som det var våren 2026. Vi går kontinuerligt igenom den respons som kommer in från kurserna, och en del av sommarens förändringar svarar direkt på rapportens utvecklingsområden.

Ju fler examensdelar de svarande uppgav att de hade studerat med Simuna, desto starkare bedömde de sin förmåga att tillämpa det de lärt sig i praktiken, men desto lägre bedömde de sin egen yrkesmässiga självförmåga. Bedömningarna var ändå höga överlag: beroende på fråga var 75–86 % av de svarande mycket eller helt säkra på sina färdigheter. Båda sambanden kvarstod när tidigare erfarenhet av Simuna och framstegen på kurserna togs i beaktande.

Det är en tvärsnittsstudie i form av en enkät utan kontrollgrupp. Resultaten beskriver de studerandes egna bedömningar, inte uppmätt förändring i kompetens, och de kan inte användas för att dra slutsatser om orsak och verkan.

Rapporten ser resultaten som tidiga belägg för att Simuna är en lovande modell för simuleringsbaserat lärande inom yrkesutbildning. För fortsatt forskning rekommenderar den tre saker: